Tanke, samverkan och utveckling

Nu finns rapporten att hämta på:
http://tankesmedjan.nu/filarkiv/t2rapport/
Den kan beställas i tryckt format hos förlaget, FFSAB 040-6657675 eller malmobutiken@kfsab.se. Pris: 50 kr inkl moms men plus porto.

Minnesanteckningar 2007-10-16

Närvarande:
Tommy Persson, Lollo Sollerhed, Kerstin Jönsson, Jenny Hemborg, Agneta Rehn, Lars Lundström, Jonas Holm, Louise Erlandsson, Peter Westerlind, Annica Runesson, Eva-Marie Fors, Veronika Pierreville, Eva Bramsvik Håkansson, Ingrid Andersson, Camilla Strömberg & Åse Freiburghaus.

Genomgång av bildspelet
Vi tittade igenom bildspelet först i sin helhet för att därefter gå igenom bild för bild.

Genom diskussioner genomförde vi ändringar och hittade fler infallsvinklar och kom på det sättet ett steg närmare den färdiga presentationen.

”Ett bra liv” Om stress
Stress ses ofta som något negativt.

Arousal –en fysiologisk aktivering. Det som håller oss vakna… det styrs av det autonoma nervsystemet dvs sympatiska och parasympatiska.

Stress – utlöser responsen en förändring i arousalnivå. Utsöndring av stresshormoner, adrenalin, noradrenalin och cortisol. Reaktionerna kan upplevas såväl positivt som negativt.

Hög arousal upplevs som positivt om resurserna motsvarar kraven, negativt om kraven överstiger resurserna.
Låg nivå, man är lugnare…eller uttråkad.

I skolan – somliga tider är det bättre att barnen har högt arousal medan det andra tidpunkter är bättre med ett lägre.

Kognitivt eller somatiskt (tankemässigt eller i ”magtrakten”)

Attributionsmodellen
- processer då orsakförklaring ges för att förstå och förklara sociala beteenden
- personliga faktorer, förmåga, talang, ansträngning
- situationsfaktorer, svårighetsgrad

Handlar även om hur vi uppfattar framgångar och misslyckanden.

Theory of Reasoned Action (TRA)
En persons beteende beror på dennes attityd till det. Teorin förutsätter att människan alltid handlar logiskt. Individens beteende styrs av den egna värderingen samt av attityden.

Attityder för att få ingå i sociala sammanhang och grupper.

En god självkänsla grunden till allt, enligt en forskare (Wester), självförtroendet är det som byggs på efterhand.

Uppgiftsorienterad eller självorienterad –går att applicera på såväl idrottsmän som barn i skolan/förskolan.

Uppgiftsorienterade – fokuserar på uppgiften
Egoorienterade –har lägre uthållighet.

ÄR STRESS ALLTID SKADLIGT?
NEJ! Men det får inte hålla på hur länge som helst, då riskerar man ohälsa.

Copingstrategier
Sätt att hantera stress, om situationen upplevs som stressande eller ej.
Inre – självkänsla mm
Yttre-

Emotionsfokusering
- Ändra innebörden av den stressfyllda situationen
- Humor

Dessa strategier kan läras in. Det är ”bättre” att inte reagera emotionellt.

Kasam – Antonovsky

Hardiness – Kobasa
Fysisk aktivitet

• Dygnsrytm (vi har ett 24h dygn)
• Sömn (återhämtning för hjärnan)
• Fysisk aktivitet

MOTVERKA FARLIG STRESS
Genom att samtala med barnen kan man motverka stress.
- Fundera på varför du reagerar som du gör? Vad bör förändras?
- Lär dig att lyssna på din kropp och dina känslor
- Lär dig säga nej!
- Fysisk aktivitet (de positiva molekylerna som frigörs här kan ta hand om de dåliga som framkommer via stress) Det kan röra sig om en promenad
- Ha andra intressen än arbete
- Lär dig återhämtningsstrategier
- Prioritera återhämtning när det behövs!

UTOMHUS
Förbättra din dygnsrytm

Fysisk aktivitet
All kroppsrörelse producerad av skellettmuskulaturen som resulterar i en ökad energiomsättning.

Metabola syndromet
Samlingsnamn för åkommorna typ -2 diabetes, övervikt, höga blodfetter samt högt blodtryck. Dessa sjukdomar har med ämnesomsättningen att göra och beror till stor del på stillasittande.

Tips till dagens vuxna i barns närhet:
- Lära dem att hantera sina problem
- Bemöta motgångar och hantera dem

SLUTSEMINARIET
15 november 13:15 sal E439 på Malmö högskola. Om det visar sig att det blir fler än 80st söker vi efter annan lokal, det som står fast är att vi ska vara i Malmö.
Vi träffas 9:15, sal meddelas från Agneta via mail.

Tankar om att det var många på ”banan” vid mitterminsseminariet, det blir förmodligen bättre att färre personer pratar och tar större sjok. Tommy och Camilla lämnar ett förslag till talarlista.

Inför skrivandet av slutrapporten
Utifrån pp-presentationen utformar vi rubriker.

/Camilla Strömberg

Närvarande
Tommy Persson, Åse Freiburghaus, Eva Bramsvik Håkansson, Veronika Pierreville, Louise Erlandsson, Agneta Rehn, Lars Lundström, Jonas Holm, Peter Westerlind, Ingrid Andersson, Eva-Marie Fors, Jenny Hemborg, Annica Runesson och Camilla Strömberg

Slutseminariet
Vi kommer att vara på Malmö högskola, lokal meddelas senare.
13:15-16:30

Reflektion över litteraturen
Elevhälsan idag Det finns många goda exempel som vi kan ha användning för i rapporten.

Är det tiden som gör att skolorna inte tar till sig av utredningar som visat på hur det verkligen ligger till i skolorna?
Grupper tillsätts ofta som ska ta hand om diverse områden, men vad tjänar det egentligen till? Det saknas strategier för tillvägagångssätt.
Skolledning och politiker måste peka med hela handen för att det ska hända något. En tydligare koppling mellan nationella mål och skolor/förskolor måste till.

Vad händer efter tankesmedjan?
Hur ska vi göra för att nå ut till så många som möjligt? Det är inte bara en ledningsfråga ELLER en eldsjälfråga, utan det måste finnas ett samband och samarbete däremellan.

Ämnena i sig är skilda från trygghetsbegreppen och hälsan. Ett sätt att komma ifrån det kan vara att illustrera hur allt hänger ihop. ”Hälsa och matte” istället för ”Matte och hälsa” för att tydliggöra att god hälsa är grunden.

Kunskap
Gemenskap
Trygghet

Trygghet är grunden och därmed en förutsättning för lärande!
Kan vi motivera att hälsan är förutsättning för lärande kan vi nå alla! Det finns redan skrivet, men hur många känner egentligen till det. Det finns många utredningar, men få kommer till kännedom för personerna på fältet.

Fortsätta träffas i denna grupp för att kunna stötta varandra i vårt fortsatta arbete med hälsa och lärande.
KASAM; föräldrarna måste också få en känsla av sammanhang för att vi ska få dem delaktiga.

Barn berättar om stress rapport från BO, finns som pdf-fil på www.bo.se
ART
Margareta Risberg och Anders Svensson från Tångvallaskolan berättade om Aggression Replacement Training.

Metoden kommer ursprungligen från USA där två psykologer utarbetade den för arbetet med kriminella ungdomar, (Glick och Goldstein).

Metoden
TANKE HANDLING KONSEKVENS
- Träning för förändring

5. Pedagogerna har därmed positiva upplevelser/saker att ta av när det gäller att sätta gränser för elever.
6. Ett högt tempo är viktigt för att ingen ska somna till. ALLA ska vara aktiva hela tiden och alla ska ha gjort allt varje gång. Det optimala är en grupp på 8-10 elever, på Tångvalla har de 10-14 elever/grupp. Varje pass är 45-60minuter. Eleverna ska stå i fokus och stå för det mesta pratat, fördelningen bör vara 25% för eleverna respektive 75% för tränarna.

- Våld är inlärt beteende, det går därför att träna in positivt beteende också.
- Ta bort ”vinsterna” som våld medför, detta skapar problem för såväl individ som för samhället.
- Belöning vid positiv handling
- Träna alternativa beteenden

3 komponenter
- Social färdighetsträning

50 färdigheter tränas
* Sociala färdigheter
* Känslor
* Alternativ till aggressivt beteende
* Stresshantering
* Planeringsfärdighet

Realistiska rollspel
Upplevelser, något som skulle kunna hända verkligheten. Pedagogerna visar först ett rollspel, vilket skapar trygghet. Medtränaren går sedan ut med de elever som ska planera sitt rollspel.

Ilskekontroll

Ilska/arg	Ilska/Arg
Handling  Aggressiv	Handling Social färdighet

“Låt
det inte stanna mellan dessa 4 väggar!”

Eleverna kommer själva på ”avtryckare” (händelser) och hur deras handlingar kan få olika konsekvenser.

Moraliskt resonerande
- Gruppdiskussion om olika dilemman
- Hur bidrar du till samhället?
- Odla mogna åsikter
- Allas åsikter ska höras
- Tillåtande klimat
- Värderingsövningar
- Empatai
- Dömer ingen!

Arbetsgången
Varje tillfälle är upplagt på samma sätt och arbetsgången står alltid på tavlan. Det skapar delaktighet. De är alltid två pedagoger som håller i träningen, en huvudtränare och en medtränare (detta klargör de även för eleverna från gång till gång.)

Resten av skolan uppmanas också att följa reglerna med samma påminnelsefrekvens som ART-tränarna följer.

Skapa en miljö
Vikten av att skapa en miljö betonas. Eleverna får vid första tillfället göra följande planscher;

- Respekt (reglerna)

- Stegen
1. Definiera färdighet
2. Visa förebild för färdighet -modellera
3. Diskussion av behov av färdighet
4. Välj rollspelare (pedagogen pekar ut)
5. Planering av rollspel
6. Genomför rollspel (ska sluta lyckligt)
7. Utvärdera, publiken får säga vad som var positivt (de har förutbestämda delar att titta på, t ex kroppsspråk)
8. Ge hemuppgift (t ex säg tack till någon, hur kändes det??)
9. Välj nästa rollspelare

- Utvärdering

Konsekvenser/Belöning
Det måste finnas konsekvenser om man inte följer reglerna respektive belöning om man gör något bra. Ett exempel på belöning kan vara ”gratis grej” i skolans café.

Kärleksrundan
Alla säger något positivt om personen till vänster om sig.

ICEBREAKERS -lekar
• Namnlek
• Norsk variant på sten, sax, påse
• Bollek ”så många bollar i luften som möjligt”
• Kortleken
• Memory ”med mänskliga brickor”

Arbetet på Tångvallaskolan
6 st av personalen är utbildade och varje elev får genomgå minst en omgång av ART-träning. En omgång består av 15veckor med träffar en gång/vecka.

Positiv föräldrarespons; föräldrarna har visat sig positiva till att ART är schemalagt en gång per vecka. Att det är inlagt på schemat innebär också att de inte behöver kämpa om tiden .

Genomgång av strukturen på Powerpointpresentationen

Fördjupning
Vi valde vid förra tillfället att dela upp hälsa i två delar istället för tre.
Fysisk
Försöka hitta mer utifrån nedanstående…

Förståelse/Insikt/”Äga”

Egna erfarenheter

Utomhuspedagogik/utomhusundervisning definiera detta begrepp så att det blir tydligare ”Det utvidgade klassrummet”

Psykosocial
Föräldrarnas roll uppmuntra dem, hur då? Har vi fler tips som vi kan ge skolorna? Hur kan vi locka framför allt högstadieföräldrar, trots barnens frigörelse? Det gäller att bemöta föräldrarna på rätt sätt.

Individperspektivet Hur kan vi koppla ihop detta med lärande? Hur kan vi på bästa sätt möta våra barn och elever? Vi vuxna är viktiga när det gäller bemötandet, hur ser vi på eleverna? Hur påverkar vår syn och förutfattade meningar lärandet och undervisningen?

Medias roll

Stress

Trygghet

Inför nästa träff 16 oktober 9:15-16:30
Vi träffas som vanligt i F306 på Malmö Högskola
Vi försöker fördjupa oss inom;
- Stress
- Kost
- Utomhuspedagogik
- Jenny och Åse fördjupar sig i rapporten ”Från dubbla mål till elevhälsa”
- Hur kan man göra för att det inte ska bli ”en sak till som vi inte har tid till?” Goda idéer från våra egna erfarenheter, t ex nulägesanalys (Vad är det som vi gör redan som är bra och hälsofrämjande och vad kan vi göra bättre?)
- Vilka hälsovinnande samt lärandevinnande faktorer finns det? Konkreta råd som vi kan förmedla till skolorna/förskolorna. Vi tittar vidare på drömskolans goda faktorer.
- Vi måste fokusera på lärande, vilka kopplingar kan vi finna till lärandet?
- MAILA insamlat material till Camilla (dramapedagogik@hotmail.com)

• Lollo föreläser om stress och hur det påverkar kroppen.
/Camilla Strömberg

Närvarande: Camilla Strömberg, Ingrid, Louise Erlandsson, Jonas Holm, Kerstin Jönsson, Åse Friburghaus, Eva-Marie Fors, Peter Westerlind, Agneta Rehn, Jenny Hemborg, Veronika Pierreville, Annica Runesson, Lollo Sollerhed och Tommy Persson. Samt Eva Bramsvik Håkansson (kom under eftermiddagen)

Diskussion utifrån litteraturen

- Dysthe: Elevperspektivet, sid. 158. Hur en elev kan gå igenom hela skolan med känslan av att de inte är värda något. Trots lagar mot diskriminering. Blickar, sms, Internet kan blockera inlärningen väldigt mycket. En lösning till det kan vara; inga fasta grupper för att komma ifrån roller och förväntningar samt mer flexibilitet för att skapa trygghet.

Ett annat sätt att arbeta i blandade grupper är Lions Quest. Nya gruppkonstellationer i olika ämnen. Åldersblandat, eleverna bli vana att arbeta med flera olika, skapar lärande för respekt. Intressegrupper, istället för statiska grupper.

- Det viktigaste är inte vad det är utan att man arbeta för det sociala, mobbningförebyggande. Det viktigaste är att det finns något, det ena kan inte fungera utan det andra. Inget lärande utan att man mår bra i gruppen och fungerar.

- Mer flexibla grupper, fler lärare, mindre grupper. Det måste vara roligt i skolan också. Tajt arbetslag som träffas minst två gånger i veckan och planerar för en elevgrupp. Från Tångvallaskolan…Loggbok…

- Socialiseringen, kamratskap viktigt för att man ska trivas i skolan. Värdegrunden och språket viktigt! Kommunikation handlar inte bara om det talade språket, missuppfattningar uppstår lätt. Motoriken, lära känna sin kropp.

- Praktiska inlärningsmomentet: Det gäller att anstränga sig för att hitta olika inlärningsmodeller. Inte vara så låst vid att läsa och lyssna. A+1, som pedagog ligga ett steg före där eleven är hela tiden. Hjälpas åt i skolan mer på ett annat sätt. Läromedel som styr undervisningen?? Det finns många gamla traditioner på skolorna, målrelaterat man tittar inte på processen. Tiden räcker inte till. Jag gör som jag har gjort i alla år…

- Feedback, dialog mellan pedagog och elev. Positiv uppmuntran, avsätta tid för samtal med eleverna. Viktigt med en hanterbar grupp elever för att mentorn ska kunna avsätta tid för alla.

- Stressen och oron i den större gruppen gjorde att de inget kunde lära sig. Sommarskola i Skurup medförde att de på 3 veckor lärde sig otroligt mycket mer i lugn och ro.

- ”Lärandet är som störst när jag försöker lära andra”
Lära sig instruera andra, använda i fler situationer..ledarskap..till ex. inom idrotten. Ämnesövergripande.

- Målämnesfokuserande hindrar en att se helheten! Vardagskopplingar till lärandet viktiga! Eleverna får göra sina egna prov, har blivit bra. Inlärningssituation blir annorlunda, det är inte provet som är det viktigaste.

Lollo: Lärande, betyg inget bra mått på lärande. Läraren får genom det bekräftelse.
Feedback, ”master reclaiment”… positiv feedback. Låter folk misslyckas ändå… Det finns forskning inom detta.
Finland; har bättre skolresultat, de vet fortfarande vad som är ordning. Familjer, barnen tar inte över som de gör här.
Praktiska: ska det praktiska bara vara draghjälp för det andra? Finns matte för att eleverna ska bli bättre i bildskapande? Vi kan inte lära barnen så mkt som vi skulle kunna så länge det är så här.

- Lärarutbildningen maktverktyg för statsmakten, sätt att styra vad som händer.
Finland: Lusten att lära är lägre än i Sverige. Lärande mycket kommandofyllt där.

Agneta: Vad lär de sig i Finland egentligen? Ytkunskaper, djupkunskaper? Färdighetsövninar, inga djupare förståelser. Memorera och bildminne… Ska man lära sig saker och ting utantill?? Vi måste enligt Agneta vara väldigt restriktiv med vårt sätt att se på studier som visar på detta.
Är det undervisning eller lärande?
- Praktisk läromedelsmässa?
- Arbetslaget bidrar till att riva murarna mellan ämnena.
- Förskolan: Steget före, gör hela tiden. Vad behöver individerna i denna grupp?
- Föräldrar, de har en bild av skolan som kanske inte alltid överstämmer med verkligheten. Skolan ser inte likadan ut som när de gick i skolan. Det gäller att vara stark i sin yrkesroll och tro på det man gör! Nya lärare har inte denna styrka som de kan sätta emot.
- Friskolor: Agneta har kontakter med kunskapsskolan.
- Ämneslärare nu, klasslärare tidigare. Högskolan svårare att förändra? Konservativ på gott och ont, går inte på nitar men utvecklingen går långsamt. Ämnet är viktigt, betyg, straff o.s.v. idag.

Malin Gutestam
Vi fick varsin Post-it lapp, som vi skulle skriva ner våra frågor på under föreläsningens gång ”bra att fånga en tanke i flykten”.

”Jag bli alldeles utsliten av att vara still”
Markus 6år Från Levongoods bok ”Gud som haver…”
Litteraturtips! ”Den översvämmade hjärnan” Torkel Klingberg
Hjärnan har hela tiden varit det viktiga och legat i fokus, kroppen besitter i själva verket en stor del. Det döljer sig rörelser överallt! Små och stora rörelser.

Muskelminne, luktminne, känslominne o.s.v.

HJÄRNAN

- Ryggmärgen genom alla kotorna, kommer till hjärnstammen reptilhjärnan. Basala delar
- Lillhjärnan, har vuxit de senaste miljonerna åren, tal och läsning, koordination. The Sleeping Giant.
- Mellanhjärnan, utvecklades i takt med att däggdjuren tog hand om sin avkomma. Känslor, minnen. Limbiska systemet, känslor.
- Storhjärnan, hjärnbarken längst ut som kryllar av hjärnceller, under den finns pannloben; skapa mönster och helheter förståelse vissa emotionella bitar finns här också. Där vi lägger fort fokus ökar blodflödet. Hjässloben; sinnesinformation info till musklerna. Nackloben, tinningloben.
Alla delarna av hjärnan samarbetar!

Lärande:

1. Man måste känna sig trygg!!! Man får inte känna sig hotad. Delarna i hjärnan fungerar inte om man inte känner sig trygg. Jobba med grupper som skapar trygghet skapar en helt annan tillgång till lärande.
Vi kan bli mycket bättre på det här, att söka kontakt med andra. Som förebilder hur gör man?

2. Känslomässiga måste vara i balans, rörelse är en av nycklarna.

Höger och vänster hjärnhalva
Vänster detalj ordnig och reda, matematik
Höger, färger, form.

Att vara riktigt kreativ är att ha samverkan mellan höger och vänster. Hjärnbalken skapar kontakten… Stress kan blockera detta. Rörelse bra för att lösa upp kopplingarna.

Höger hjärnhalva styr vänster sida av kroppen och vv. Koordinationsrörelser såsom höger hand och vänster ben löser upp kopplingar. Göra rörelserna långsamma svårare hjärnan får tänka till mer.

Hjärngympa
Det finns forskning på detta som dels lyfter fram och dels förkastar.

Lära sig läsa
Höger hjärnhalva: läsa hela ord
Vänster: Bokstäverna.
Tjejer har lättare för kopplingen mellan hjärnhalvorna.

Höger vänster hjärnhalva forts.
Att gå är riktigt bra för att få igång hjärnan och kopplingarna där mellan. ”Walk and talk”, hälsomässig, social och lärande. Lättare att minnas när man kopplar in fler sinnen. Toalettpedagogiken göra det när man går på toa om det annars känns pinsamt att köra koordinationsrörelser.

Tummen: Liggande 8:or för ögongympa, hålla huvudet still. Avsluta med båda

Vestibulära systemet: viktigt att man får chansen att jobba med det när de växer upp. Snurra runt karuseller o.s.v. Mkt stillastittande påverkar läs och skrivförmåga, minnet och koncentrationssvårigheter. För att få vätskan att sätta fart. Helikoptersnurrar, grovmotoriska snurrar. Gungstolar för äldre gör att minnet fungerar bättre längre.

Vi kommer ihåg!
10% av det vi läser
20% av det vi hör
30% av det vi ser
50% av det vi hör och ser
70% av det vi diskuterar
80% av det vi upplever
95% av det vi lär ut till andra
William Glasser

Vi använder inte faktumet att få diskutera tillsammans med andra när det handlar om lärande.

Explicit och implicit lärande
E: Hamnar på ca 50%. Föreläsningar mm.
I: Hamnar på 70-80%.

Fysisk aktivitet förnyar hjärnceller. 18-20 miljarder hjärnceller har vi.
Ett bi har ungefär 10 000hjärnceller, bara för att ha något att jämföra med.

Minne
• Korttidsminne,
• Arbetsminne, ett sorts korttidsminne
• Långtidsminne, motivation, intresse, sammanhang gör att vi kommer ihåg det.

Semantiskt minne: ord och text. Fungerar sämst av alla.
Episodiskt minne: plats, lukt, personliga erfarenheter. Platsminne gå tillbaka till platsen där man tänkte en tanke. Skapa positivia minne, visualisering.
Procedurminne: inbaning av nya rörelser. Det tar lång tid att lägga saker här, men när det väl sitter så sitter det.

För att samordna så många minnen som möjligt för att komma ihåg. Rörelser till för att lättare komma ihåg. Komma ihåg saker med hjälp av rörelser, det är lättare att plocka fram dem igen när man har rörelsen också. Använda kroppen när man repeterar så kommer man lättare ihåg.

Om man upprepar något så är det lättare, repetition för minnet. Sammanfattningar av anteckningar, titta igenom anteckningar inom 1h, max 5min. Dagen efter, en vecka efter 1 månad så sitter det. Viktigt att sammanfatta en lektion efteråt!

Multiplikationstabellen; procedurminne.

Självkänsla och välbefinnande
Dopamin- nyheter spänning gör oss positiv uppmärksamma. Mer på alerten tar in lättare. Stora rörelser utsöndrar mer dopamin.
Serotonin välbefinnande. Även efter rörelse. Fått positiv uppmärksamhet
Endorfiner
Att behärska rörelser ger en kontroll över kroppen och en känsla av kontroll över livet.
Med det kommer en känsla av kontroll över situationer man befinner sig i.

Tumme mot pekfinger vandra genom fingrarna. Jobba med fingarna för slippa spänningar, slippa hålla pennan krampaktigt.

Lärstilar
Hur vi tar in information från omgivningen

• Visuellt - via synen. Kommer ihåg bättre om vi får skriva
• Auditivt - vi hörseln. Vill hellre skriva ner efteråt
• Kinestetiskt - vi kroppen. Svårt att sitta still, engagerade och entusiastiska.
• Taktikt - via känseln. Tycker om att göra saker med händerna, om de inte får göra något vettigt pillar de ofta sönder saker. Tycker ofta om massage.

När man sitter still länge hamnar allt blod nere i de stora muskelgrupperna, tappar koncentrationen.

De visuella vill ha text och se mer, de auditiva börjar prata. Taktila, häftmassa är bra att pilla med. Smular sönder saker, men de hör bra! De kinestetiska behöver rörelsepauser för att inte tappa koncentrationen. Man kan ha rörelsepauser som inte kräver så mkt, tar inte mkt plats. De kan göra det vid sin egen stol. Rädsla från lärarna att det ska ta lång tid att återgå till ordningen, men det behöver inte ta lång tid eller kräva mycket.

Många av oss har flera kanaler och inte bara en.

Pauser: kan vissa elever bli störda av pauserna? Man känner sin grupp, det gäller att hitta en balans. Man måste läsa av gruppen. Rörelserna är bra för alla, men det gäller så klart att välja sina tillfällen.

Stress skapar spänningar i kroppen

* Ögon, vi vill gärna se saker på längre håll. Enkla ögonmassage-övningar skapar en bra paus.
Näsroten cirklar, cirklar knoge pekfingrar över ögonbrynen Kupa händerna för ansiktet för att det ska bli lite mörkt.
* Käken, bita ihop och massera käkmuskeln.
* Nacken och axlarna, dra upp axlarna och släppa ner. Eller sträcka ut ena sidan, luta huvudet åt vardera hållet.
Fysisk aktivitet hos barn
Känsla av kontroll över kroppen, självdisciplin, split vision (fokusera på det man själv gör samt på vad som händer runt omkring), fatta snabba beslut.
Motivation, problemlösningsförmåga, timing (göra rätt saker vid rätt tillfälle).

Långsamma rörelser
Yogarörelser med andning, andas in upp på uppvägen.

Det är viktigt att det är roligt när man lär sig! Hitta nyckarna för lärande.

Har ett nytt material: ”Rör dig hjärna”. Innehåller övningar som är enkla att utföra i klassrummet. Hänga upp som en ”almanacka” på väggen som är nära till hands när det behövs. I nuläget finns den på tryckeriet. 149kr inkl. moms. Agneta beställer till oss som vill ha.

Rapport från Tankesmedjan 1
Anders delade ut rapporten. Unikt material att använda runt på våra skolor. Anders fungerar gärna som ett bollplank när det beger sig för oss i vårt skrivande. Om vi vill beställa fler, finns det möjlighet att beställa på nätet.

FMS Svaneskolan
Fysisk, mental och social hälsa!

Vi fick ett informationsblad som Lunds kommun delat ut förra året om goda exempel.

Kasam är med som en del i fms. De kartlägger år 7-9. 2002 började de med detta. Det inleddes med en kurs för att utbilda hälsopromotorer. Tankar om vad man kunde göra konkret uppstod, en av lärarna på skolan hade kontakt med Acki Westlund, hon kom sedan ner och utbildade personal på skolan. 75st är utbildade i nuläget, alla ska såsmåningom utbildas. Även om inte alla arbetar med det ska alla känna till det för att kunna tala samma språk.

Kartlägger elevernas status, hur de mår. Hur kan man hjälpa dem? Visa på ett samband mellan lärande och hälsa. De ser tydliga samband och förbättringar med hjälp av väl förd statistik.

SET- livskunskap för år 6 och 7. 8-9 enligt intresse. Detta till följd av fms-arbetet.

Fysik
Testformulär finns för fys.testet. Mäter benstommen, balans o.s.v
De presterar vad de själv kan, det finns inget som anger hur mkt man måste göra för att bli godkänd.

Egen reflektion
Livsstilsfrågor om stress, sömn, egna upplevelser av kosten. mm De graderar sig själva.
KASAM, 7gradig skala. T ex känner du dig orättvist behandlad. Finns även för år 4-9, omgjorda frågor 4gradig skala istället.

Samtal -2ggr/år
30-45 minuter, att få vara medelpunkten har visat sig vara väldigt positivt för eleverna. Det behöver inte vara pedagoger som har eleven som utför samtalet. Under detta samtal går man igenom de tidigare testresultaten.
Sammanfattning av resultaten gör ofta eleverna…
10st elever/vuxen. Inte självklart att det är samma elever under alla åren. Om det kommer upp något under samtalet som kanske behövs föra vidare till skolkurator, psykolog o.s.v., frågar de eleven om den vill ha hjälp av andra vidare. De är inte psykologer viktigt att inse sina begränsningar.

Bra komplement till utvecklingssamtalen.

Anti-stressregler har utformats av elever i samband med lärare, utifrån vad som har kommit fram som riskfaktorer. Samt 20grupper med 2mentorer/gruopp.

Avslutningsvis
Vad är du mest nöjd med? Fråga till eleven… Kan vara t ex ”att jag inte röker”, ”jag är starkare än vad jag trodde”

Alla måste vara utbildade om de ska få genomföra test.

Sammanfattning finns även nu med i IUP:n som ett komplement. Information om droger och tobak finns inte med. Frisk -och riskfaktorer finns med på IUP:n. Det är en offentlig handling, föräldrar och elever medvetna. 3 av 160 9:or ville inte ingå i samtalen. Fys.testerna var de med på, idrottslärarna ser det som en del av undervisningen. Hälsan och hur de mår är det viktiga enligt Svaneskolan, ämnena är som ett komplement till det.

Statistik
Varje klass får se sitt eget resultat, flera har visat dem på föräldramötena. Visar inte de olika klasserna för varandra för det handlar inte om att jämföra sinsemellan.
De har möjlighet att jämföra sig med andra skolor i Sverige (95st) samt med Finland, Irland är även på gång. Databas med statistikprogram.
Syftet är att visa eleverna samt att visa för skolan vad man måste arbeta vidare med.
När det handlar om tester för personalen är det utomstående som genomför testerna.

Riskfaktorer och friskfaktorer
Kasam högt eller lågt: fysisk aktivitet, stress i skolan.
Lågt Kasam hög stress. Konditionen sämre hos de med lågt kasam. Alkohol har inte visat något samband med KASAM.

Man ser tydligt vad man ska jobba vidare med.
Kön och klass kan man plocka fram, annars är de avidentifierade.
Enligt Svaneskolan kan de bli bättre på att arbeta vidare med riskfaktorerna, hur man följer upp det.

Svaneskolans Anti-Stress Regler:
LUNDS KOMMUN Barn och skolförvaltning Lunds stad Svaneskolan Antistressregler (Skolarbetspolicy) 2007-08-27 >Per Hällström, Rektor
Det är viktigt att du som elev tar ansvar för ditt skolarbete. Tänk på att arbeta kontinuerligt och att planera dina arbetsuppgifter. Om du varit frånvarande någon lektion skall du ta reda på vad som gåtts igenom.

RASTER
Minst 40 minuters lunchrast. Före eller efter idrott ska lunchen vara 50 minuter.
Minst 20 minuters rast efter idrott.

LÄXOR
Max en läxa per ämne och vecka. I språkval två korta eller en lång läxa.

PROV
Läxor som överstiger tio sidor text och som förhörs skriftligt räknas som prov och ska skrivas in på provschemat.
Information om innehåll på prov ska lämnas minst två veckor i förväg.
Max två prov eller längre inlämningsarbete/vecka. Med inlämningsarbete menas uppgift som kräver hemarbete. Inlämningsarbete ska skrivas in i provschemat.
Ej prov och längre inlämningsarbete samma dag.
Diagnoser är inte betygsgrundande. De skall visa vad eleven behöver träna på.
Inga prov efter lov eller på måndagar. Om det förekommer skall elever och lärare vara överens. (Se kommentar till Grf 4:2 nedan.)
Elevens ansvar: Om en elev varit frånvarande någon lektion skall eleven ta reda på vad som gåtts genom.

SKRIFTLIGA ARBETEN/PROJEKTARBETEN/INLÄMNINGSUPPGIFTER
Projektarbete – tydliga instruktioner, ramar och realistiskt antal lektioner.
Eleverna ska veta när arbeten skall vara klara och få tydlig information om ändringar.
Eleven bestämmer utifrån sitt eget behov över elevtiden, såvida man inte kommit överens om annat i förväg.

Ovanstående antistressregler (skolarbetspolicy) ska finnas anslagna i varje klassrum.

VAD SÄGER GRUNDSKOLEFÖRORDNINGEN
Grf 4 kap. 2 § Lärotider m. m. 2 § Elevernas skolarbete skall förläggas måndag-fredag och skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.
Kommentar Den här bestämmelsen gör dessutom att skolan måste försöka göra ett schema utan långa håltimmar. Det finns inga lagar om hur mycket läxor man får ha. Men läxor är också skolarbete och eftersom skolarbetet måste vara jämnt fördelat över måndag till fredag gäller det också läxorna. Om man har massor av läxor till vissa dagar och inga läxor alls till andra blir ju skolarbetet ojämnt fördelat. Dessutom säger samma regel (GrF 4:2) att man inte ska behöva göra skolarbete på helgen. Det gör att man inte kan ge läxor över helgen. Man skulle kunna säga att man ger elever uppgifter att göra på fredagen som de ska redovisa på måndagen, men då måste det alltid finnas tid till det på fredagen. Om man redan har en fredag med mycket undervisning är det inte lämpligt.

Lollo berättar om:
Gå Lunka Löp; samlar poäng till sin klass, ett raffinerat poängsystem där 6-åringen lätt kan slå 16-åringen. Samla med sig släktingar o.s.v. Den klassen som vinner får vråläta glass en dag. Föräldrarna får lägga sitt namn i en korg och har chans att vinna plats vid julbordet. Detta genomförs 1ggr/år. De som kommer gör det med liv och lust. Det blir ett bra socialt sammanhang.
Vidare diskussioner
Hälsa och lärande i samverkan!

Fysisk

- Vardagsmotion
- Skapa förståelse/insikt om betydelsen av god hälsa
- Vandrande skolbuss
- Hälsomål
- Motionsdagbok (utvärderas 1ggr/månad)
- Kostdagbok

Psykosocial
- Stress
- Genus
- Trygghet
- Respekt

Vi har kommit fram till att utgå ifrån ovanstående två spår och knyta dem till aktuell forskning.

Det finns såväl frisk som riskfaktorer…visa på dem? Hur påverkar de varandra? Det är väldigt komplext. Vi skulle kunna demonstrera detta genom en bild med pilar och streck åt alla håll för att visa denna komplexitet.

Föräldramöten: Komma med fler pekpinnar? För att påverka fler och locka föräldrar till föräldramöten.

• Socialisering, trygghet
• Praktisk undervisning/ teoretisk undervisning
• Utomhuspedagogik
• Genusperspektivet
• Respekt, det som är respekt för eleverna är inte densamma som för oss
• Stress

Hur ska vi gå vidare?
Behålla de delar som vi har tagit fram och djupdyka i vissa utvalda delar. T ex hur man kan medvetandegöra eleverna/barnen.

Sammanfattning av litteraturdiskussion
Trygghet för bättre inlärning
Praktisk inlärning, befäster kunskap att arbeta praktiskt, utomhuspedagogik
Genusperspektivet
Klassrumskommunikation (s.167)
Kosten viktig när det handlar om lärande.
Agneta: Forskning måste baseras på teorier. Det är viktigt att teorierna finns med, det handlar om vilken kunskapssyn vi har också.

Litteraturtips
”Vunnet och försvunnet” Bodil Jönsson
”Hjärnan och pedagogiken” Arne Maltén
”Hälsans mysterium” Aaron Antonovsky
”Lär med hela kroppen” Carla Hannford
”Arena för personlig utveckling” Acki Wästlund
”Steget” Katrin Byréus, Eric Horning

Att fundera vidare på och göra innan nästa gång
Skicka alla intervjuer med såväl framgångsrika skolor och elever till Camilla!
Fundera på om vi känner till någon journalist som kan promota tankesmedjan med lite positiv info.
”Elevhälsan idag” -31 kommuner berättar. 1 ex till oss var, ska läsas till nästa tillfälle.

Fundera vidare på:
Psykosocial hälsa
Föräldrars påverkan, engagemang
Genusperspektivet
Stress
Trygghet

Fysisk hälsa
Skapa förståelse/insikt för betydelsen
Fundera utifrån våra egna erfarenheter vad vi har att bidra med.
Utomhuspedagogik, lyfta fram positiva exempel från förskolors arbete.

Vi fortsätter fördjupa oss utifrån de områden vi hade innan mitterminsseminariet. Fysisk respektive psykisk och social hälsa.

Kommande träffar:
Fredag 21/9 9:15-16:30 Malmö Högskola
Information om ART?

Tisdag 16/10 9:15-16:30

Torsdag 15/11 13:15-16 Slutseminarium

/Camilla Strömberg

Närvarande
Lars Lundström, Camilla Strömberg, Louise Erlandsson, Lollo Sollerhed, Ingrid Andersson, Peter Westerlind, Åse Freiburghaus & Tommy Persson

Reflektioner utifrån mitterminsseminariet
• Det har inte kommit fram särskilt många tankar och synpunkter från åhörarna i efterhand, men det som har framkommit har varit positivt. De som uttalat sig har varit nöjda med dagen.
• Övriga tankar från kommuner efter informationer i kommunerna har varit mycket positiva. Peter berättade exempelvis om Hörby kommuns positiva inställning till det fortsatta arbetet efter tankesmedjan.
• Förväntningar finns på det kommande dokumentet, vi är alla överens om att det måste vara ett användbart sådant! Innehållet är viktigare än omfattningen och den ska inte efterliknas med en c-uppsats eller annan avhandling. Den får gärna komma med anvisningar men inte med några färdiga lösningar.
• Förskolan fick lite plats, vilket även framkom under seminariet.

Inför det fortsatta arbetet

Social hälsa     Psykisk hälsa      Fysisk hälsa
                                            
LÄRANDE           LÄRANDE           LÄRANDE

Till hösten kommer vi att fokusera på lärandet, hur påverkas lärande av respektive hälsodel? Hur kan lärandet stärkas av bra social hälsa? Hur påverkas lärandet av den fysiska hälsan? Hur kan man organisera lärandet för att minska stressen? o.s.v.

Kort sagt kommer vi att fördjupa oss i lärandet utifrån de tre perspektiven (se ovan).

Sommarläsning
Innan hösten ska vi läsa två böcker, dels Vygotskys, men även ”Dialog samspel och lärande”, Agneta kommer att skicka ut dessa till de adresser vi skickar till henne via mail. Vi måste tänka på att ta på oss våra ”hälsoglasögon” och läsa dessa böcker utifrån den synvinkeln, i och med att de inte har någon direkt koppling till hälsa.

Boktips
”Dialog samspel och lärande” Olga Dysthe (får vi hemskickad)
”Lärande i praktiken” Roger Säljö (inte lika lättläst som ovanstående)
”Om lärande” Ference Marton Shirley Booth

Kommande träffar i höst
Vi vald att förlägga de tre träffar vi har kvar till heldag, för att vi ska kunna hinna med så mycket som möjligt.

Ha en skön sommar!

/Camilla Strömberg

Tankar och frågeställningar från deltagarna på mittseminariet

Åhörarna fick gruppera sig efter intresse, psykisk hälsa, social och fysisk hälsa. Utifrån de gruppdiskussionerna kom följande fram.

Hur följer man upp det tankesmedjan kommer fram till?
- På varje skolenhet?
- I kommunerna?

Genusperspektivet
- Har vi inte behandlat

Fysisk hälsa
- Mer förskola! Förskolan omnämns inte särskilt mycket, det är mer fokus på skolan
- För mycket koppling till ämne
- Kultur och hälsa
- Kulturpedagoger, musik, dans
- Långsiktigt och inkluderat
- Kulturgaranti
- Lund fördjupning
- Lärarutbildningen mer tematiskt
- Goda exempel (smörgåsbord)
- Nätverk
- Hur får vi ut detta till kommunerna?
- Hur gör kommunerna?
- Utomhuspedagogik (är ej med bland ”bubblorna”)
- Stress (glömdes bort i presentationen)

Psykisk hälsa
- De olika verksamheterna, fritids, förskola
- Begreppen ”psykisk” svårt
- Hur kan vi påverka lärarutbildningen? Läroplanerna?
- Hur kan man jobba med att stärka självkänslan och självförtroendet hos eleverna?
- Massage
- Framgångsrika skolor, vad gör de?
- Hälsofrämjande skolor
- Skolledarens roll, fortbildning mm
- Förändra lärarutbildningen
- Lärarlyftet
- VFT/VFU –goda exempel, även vad de gör ute hos oss

Social hälsa
- Verksamheterna, inte glömma barnen inte bara elever
- Vuxen-vuxen relationer, brist på tid till detta.
- Tydlighet i informationen.
- Våra relationer speglar sig på barnen, därför är det viktigt att börja hos personalen/pedagogerna själva.
- Enkelt…alla har ansvar inte bara skolledarna
- Önskemål om HUR, goda exempel tips och idéer hur kan man göra?
- Vilka sociala mötesplatser främjar hälsan?

Här är presentationen från mittseminariet (pdf)

Närvarande
Camilla Strömberg, Louise Erlandsson, Tommy Persson, Lollo Sollerhed, Peter Westerlind, Eva-Marie Fors, Veronika Pierreville, Jenny Hemborg, Lars Lundström, Jonas Holm, Ingrid Andersson, Åse Freiburghaus, Kerstin Jönsson & Annica Runesson

Litteraturtips
”Rörelsebank i klassrummet” Handlar om micropauser, vad tränar man?
En ny bok som vi kommer att få ett ex av till tankesmedjan.

Mitterminsseminariet
Vi diskuterade utifrån power-point-presentationen, vad vi skulle ha med, lägga till och förändra.

Därefter konfererade de olika grupperna för att enas om vad som var viktigt att få med under respektive hälsoperspektiv, Social, Psykisk och Fysisk.

Vi avslutade med att dela upp presentationen mellan oss, vem skulle säga vad o.s.v?

Vi träffas 12:30 för att stämma av innan det börjar 13:15.
Parkeringsbiljetter finns att hämta i receptionen, följ därefter skyltningen till rätt sal.

/Camilla Strömberg

Närvarande:
Camilla Strömberg, Tommy Persson, Eva Bramsvik Håkansson, Agneta Rehn, Veronica Pierreville, Jenny Hemborg, Louise Erlandsson, Åse Freiburghaus, Jonas Holm, Peter Westerlind, Kerstin Jönsson & Annica Runesson

• Sammanställningen av intervjuerna delades ut.

• Återkoppling till tankesmedjan I Iup´s slutseminarium
Tankar kom upp att vi hade kommit långt i jämförelse till dem.

• Utgå ifrån de frågeställningar som redan har kommit upp

Diskussion

• NE, definition på vad hälsa är. Intressant, lika svårdefinierat som vi tidigare upplevt. Svårigheterna med att beskriva ordet HÄLSAs innebörd kan härledas till ordets begynnelse!
• LÄROPLANEN vi måste utgå mer från den och hitta kopplingar som vi kan använda oss utav. Kanske börja utifrån intervjuerna, hur ser verkligheten ut?
• 10 av 170 SKOLLEDARE kände till NCFF. Hur kan vi gå in i detta? Vad kan vi ge tillbaka? Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom - NCFF - vill stimulera och inspirera landets skolor i deras hälsofrämjande arbete.
• Vi måste agera med rektorerna!
• För att inte skapa någon utopi måste vi göra dokumentet lätthanterligt för alla! Alla ska kunna ta det till sig. Vill vi skapa en drömskola eller ej? Jasägarna; ”För att inte skapa visioner som inte går att uppnå”.
• Organisationen skapar tyvärr många hinder.

HÄLSA, LÄRANDE & TRYGGHET MJUKVARA

ÖVERVIKTSPROBLEMATIKEN NATIONELL BILD, NY PROBLEMATIK
Dagens människor väger mer än våra förfäder, barn 4-5kg mer och vuxna 8hg mer.

Den förstnämnda ”mjukvaran” är mycket bredare och lättare att göra något åt.

• Det finns en koppling mellan övervikt och betyg.
• Pedagogiska måltider, att betala för maten skrämmer bort de vuxna från de viktiga matsituationerna! Påtryckningar från alla håll behövs, kommunen beslutar hur många vuxna som ska äta med barnen.
Rent organisatoriskt schemaläggs måltiderna ofta sist. DÅLIGT!
Stress i och kring matsituationerna, skapa matro! Att maten INTE räcker är också ett oerhört STRESSMOMENT. Bristen på vuxna gör att fler äter fel eller inget alls.

• Annica tar till nästa gång med sig diagram från Svaneskolan med KASAMs koppling till betyg.

Forskares synpunkter:
För att säga att det finns en koppling mellan lågt KASAM och dåliga betyg måste det finnas en forskning bakom. Det är viktigt att det blir publicerat för att det ska bli trovärdigt!

Diskussion forts.

• EQ, drama, LIVSKUNSKAP, etiksamtal mm MÅSTE SCHEMALÄGGAS för att det inte ska falla mellan stolarna.

Tips, litteratur, broschyrer
• LIVSMEDELSVERKETS Bra mat i förskolan samt Bra mat i skolan.
Tydlig ansvarsbetoning och konkreta tips!

• www.scholargoogle.se
Bra sökmotor

• Fysisk självkänsla Anders Raustorp
Ev beställa in något exemplar till tankesmedjan,.

• Fysisk aktivitet under hela skoldagen” Ann-Charlotte Bernerskog
• http://194.103.188.31/lasarus/main.html
Dataspel som Agneta har varit med och tagit fram om kroppen och region skåne…

• Tommy försöker ordna fler ex av Hälsa och välbefinnande (Region Skåne)

• ”Bra mat i skolan” samt ”Bra mat i förskolan” finns att beställa eller ladda hem som pdf från www.slv.se

Till nästa gång! 7 maj bestämma ny tid för träff innan sommaren

1. Fördjupning i de olika hälsoaspekterna, ta kontakt med de andra i din grupp.
2. Folkhälsoplanen vad finns i din kommun?
3. Intervjuerna av partnerskolorna, hälsofrämjande skolor. Genomför och lämna till Camilla för sammanställning

Nedan en sammanställning av våra gruppdiskussioner, vad är hälsa utifrån dessa tre aspekter? Hur kan man arbeta med att stärka det området?

Närvarande:
Tommy Persson, Louise Erlandsson, Jonas Holm, Åse Freiburghaus, Annica Runesson, Veronika Pierreville, Kerstin Jönsson, Peter Westerlind, Lollo Sollerhed, Eva-Marie Fors, Jenny Hemborg, Anders Jakobsson, Lars Lundström och Camilla Strömberg.

Återkoppling till föregående möte

Hemuppgiften
• Intervjua skolor angående deras hälsoarbete.
Camilla sammanställer de genomförda intervjuerna (i nuläget 4 personers fördelade över 11 skolor)

DISKUSSION UTIFRÅN INTERVJUER
• Vad är hälsa? Det handlar inte bara om fysisk aktivitet. Tankar om att vi i denna grupp måste hitta ”bevis” på att hälsa har ett starkt samröre med inlärning framkom. Det behövs klara besked för att det inte MÅSTE finnas eldsjälar för att det ska fungera. Koppling till lärandet finns redan.

Forskarnas synpunkter:
Anders, (forskare och samordnare), menade att där har vi kärnan i problematiken. Det finns ingen omedelbar koppling, men relationen finns där, menar han. Vi i denna grupp måste tydliggöra detta på något vis.
Lollo, (forskare), menade att en sådan studie torde vara omöjlig att genomföra. I och med att vi alla upplever hälsa och hälsofrämjande aktiviteter så olika. Vad är lärande? Betyg? Hur mäter vi det?

Diskussion forts.
• Svårt att sätta fingret på om/hur lärandet har påverkats av god hälsa.
• Värdegrundsfrågorna är starka inom hälsobegreppet, liksom fysisk motion och kost.
• Enligt läroplanen (Lpo94) är det skolans ansvar att eleverna ska få och känna till vad som påverkar hälsan. Det är alltså inte bara något som hör idrottsämnet till!
Extra idrott för barn med ex. diagnosen ADHD, har lett till att de barnen har lättare för att koncentrera sig på de övriga lektionerna.

Forskarnas synpunkter
Lollo: Om målet är att alla skolor ska bli hälsofrämjande med fysisk aktivitet, kan alla som går på Lärarutbildningen då bli färdiga lärare? Godtar de det målet? Många hoppar av… Många gånger är tyvärr lärare dåliga förebilder för barn och elever. Kanske skulle någon slags certifiering få till stånd en kvalitativ granskning? Fysisk aktivitet innebär RÖRELSE inte massage. Barn och ungdomar behöver medelintensiva aktiviteter, vilket innebär att de blir varma. Civilklädda lärare som inte låter sig blir varma och svettiga är inga goda förebilder i den meningen.

Diskussion forts.
• Ovanstående kan hänga samman med i vilken utsträckning eleverna har idrott. Det innebär en annan vana om det är återkommande flera gånger i veckan. Man MÅSTE ha det många gånger i veckan för att det ska blir en VANA! Tid för duschning är a och o.

Anders tankar om det slutliga dokumentet
Vad är syftet?
Vi är här på uppdrag av våra kommuner. Diskussioner om vardagsfrågor tas på allvar samtidigt belyses de ur forskarperspektiv, alla i gruppen är jämbördiga.

Det hela är en process där vi letar oss fram hur dokumentet ska se ute, det finns inget färdigt ännu.

Dokumentet
MAX 50 sidor. Struktur med forskning och andra källor på ett objektivt sätt, det hela utmynnar i en diskussionsdel med argumentation. Det ska utgöra någon slags hjälprekommendation till kommunerna. Frågeställningar till framtida forskning kan även lyftas fram. Under slutfasen är det inte mer än 2-3 personer som sammanställer detta dokument.

Ett problem…
I vår grupp måste vi nu komma fram till hur vi DEFINIERAR vår uppgift. Vi är tvungna att göra vissa val, vi kan inte behandla allt som påverkar vår hälsa, vi måste AVGRÄNSA oss. Kasam? Fysisk aktivitet?
GRUPPENS MINDMAP angående hälsobegrepppen;

Hur ser miljön ut? (A- B C Miljöer)
Hur organiserar man en skola för att få en A miljö?
Vad är en A-miljö DELAKTIGHET?
Stödjande miljöer för en ökad koppling hälsa-lärande
Raster, utnyttja de möjligheterna
Leka, lär barnen att leka!
Forskarnas synpunkter
• En hälsoskola (fiktiv men realistisk). Hur hanterar man den fysiska delen? Hur arbetar de? Något att förhålla sig till för att kunna jämföra.
• Föräldrar har ett stort inflytande som kan påverkar såväl positivt som negativt. En ”A-skola” kanske i så fall bara kan finnas i en viss miljö under särskilda förutsättningar.
• Självbilden är viktigast, vi ser allt inifrån. Hälsa är våra egna upplevelser! Vilket är olika för olika personer! Allt kan kopplas till självbilden. Killar skattar sig högre än tjejer och har därmed högre självförtroende i alla ämnen, medan tjejerna presterar bättre i alla ämnen förutom idrott.
• Fritiden är identitetsskapande.

Gruppdiskussion forts.
• Självkänsla på schemat www.fryshuset.se
• Vad är det som gör att rörelsen är mer naturlig i förskolan än i skolan?
• När blir leken inte längre naturlig?
• Även pedagoger behöver uppleva KASAM.
• BSN SÖDER i Lunds kommun har utformat en enkät, kan den vara användbar? Den skiljer de olika miljöerna. Pedagogisk, psykisk, fysisk och social. För att lättare upptäcka vad som är mindre bra och sedan jobba vidare med just de bitarna.
• I förskolan ingår hälsa mer naturligt i det vardagliga arbetet. Hur kan skolan ta lära därav? Den fysiska biten kommer mer naturligt i förskolan.
• Livsmedelsverket har senaste veckan gått ut med nya rekommendationer för förskola och skola.
Läs mer här:
http://www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=16718&epslanguage=SV
• Matro är viktigt!

INFÖR MITTERMINSSEMINARIET 15/5
• Vi ska redovisa var vi befinner oss i nuläget, vi ska inte presentera något färdigt då!
INFÖR KOMMANDE TRÄFFAR
Till nästa gång fokuserar vi kring mindmapen, vad kan vi fokusera vidare på? Vad anser vi vara viktigt? För att kunna fördjupa oss på olika områden och eventuellt dela in oss i mindre grupper.
NÄSTA TRÄFF!!! 19/4 9:15-16:00 OBS HELDAG

7/5 13:15-16:00 OBS EXTRA INLAGD TRÄFF

Boktips
”I trygghetsnarkomanernas tid” David Eberhart Trygghet kan bli hälsovådligt, vi vingklipper våra barn och kommer med en massa förbud och lagar. De lär sig inte livets realiteter på det viset.
”Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk?” (Agneta pratade vid ett tidigare tillfälle om att möjligheten eventuellt fanns till att köpa in ex. av denna antologi.

/Camilla Strömberg